{"id":28772,"date":"2017-08-15T16:49:10","date_gmt":"2017-08-15T14:49:10","guid":{"rendered":"http:\/\/norkhosq.net\/?p=28772"},"modified":"2017-10-28T15:09:52","modified_gmt":"2017-10-28T13:09:52","slug":"%d5%ba%d6%80%d5%b8%d6%86%d5%a5%d5%bd%d5%b8%d6%80-%d6%85%d6%84%d5%a8-%d5%a4%d5%a1%d5%b8%d6%82%d5%b6%d5%ab%d5%b6123458","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/norkhosq.net\/?p=28772","title":{"rendered":"Gubben Noak och hans \u00e4ttlingar"},"content":{"rendered":"

\"\"Denna artikel publicerades f\u00f6rst i Armenisk-Svensk tidskriften Nor Horizon 2005-2<\/strong>
\ntill f\u00f6ljd av professor \u00c5ke Dauns<\/strong> f\u00f6rel\u00e4sning under ett evenemang, n\u00e4mligen \u201dArmeniska dagar i Uppsala\u201d.<\/p>\n

*\u00a0\u00a0 *\u00a0\u00a0 *<\/span><\/p>\n

\u054d\u0578\u0582\u0575\u0576 \u0570\u0578\u0564\u057e\u0561\u056e\u056b \u057e\u0565\u0580\u0561\u0570\u0580\u0561\u057f\u0561\u0580\u0561\u056f\u0578\u0582\u0569\u0575\u0561\u0574\u0562 \u0574\u0565\u0580 \u0570\u0561\u0580\u0563\u0561\u0576\u0584\u056b \u057f\u0578\u0582\u0580\u0584\u0576 \u0565\u0576\u0584 \u0574\u0561\u057f\u0578\u0582\u0581\u0561\u0576\u0578\u0582\u0574<\/span>
\n \u057a\u0580\u0578\u0586\u0565\u057d\u0578\u0580 \u0555\u0584\u0568 \u0534\u0561\u0578\u0582\u0576\u056b\u0576<\/strong>\u055d \u0561\u0575\u057d \u056f\u0575\u0561\u0576\u0584\u056b\u0576 \u0570\u0580\u0561\u056a\u0565\u0577\u057f \u057f\u0561\u056c\u0578\u0582 \u056f\u0561\u057a\u0561\u056f\u0581\u0578\u0582\u0569\u0575\u0561\u0574\u0562:<\/span><\/p>\n

\u0540\u0578\u0564\u057e\u0561\u056e\u0568 \u0561\u057c\u0561\u057b\u056b\u0576 \u0561\u0576\u0563\u0561\u0574 \u0570\u0580\u0561\u057f\u0561\u0580\u0561\u056f\u057e\u0565\u056c \u0567 \u0546\u0578\u0580<\/strong> <\/strong>\u0540\u0578\u0580\u056b\u0566\u0578\u0576<\/strong> \u057a\u0561\u0580\u0562\u0565\u0580\u0561\u056f\u0561\u0576\u0578\u0582\u0574 2005 -2 \u0569\u057e\u0561\u056f\u0561\u0576\u056b\u0576,\u00a0 \u00ab<\/strong>\u0540\u0561\u0575\u056f\u0561\u056f\u0561\u0576<\/strong> <\/strong>\u0585\u0580\u0565\u0580<\/strong> <\/strong>\u0548\u0582\u0583\u057d\u0561\u056c\u0561\u0575\u0578\u0582\u0574<\/strong>\u00bb<\/strong> \u0574\u056b\u057b\u0578\u0581\u0561\u057c\u0574\u0561\u0576 \u0568\u0576\u0569\u0561\u0581\u0584\u0578\u0582\u0574\u055d \u057a\u0580\u0578\u0586\u0565\u057d\u0578\u0580\u056b \u0564\u0561\u057d\u0561\u056d\u0578\u057d\u0578\u0582\u0569\u0575\u0561\u0576 \u0561\u0580\u0564\u0575\u0578\u0582\u0576\u0584\u0578\u0582\u0574:<\/span><\/p>\n

\u00ab\u0546\u0578\u0575 \u0576\u0561\u0570\u0561\u057a\u0565\u057f\u0568 \u0565\u0582 \u0576\u0580\u0561 \u056a\u0561\u057c\u0561\u0576\u0563\u0576\u0565\u0580\u0568\u00bb<\/strong> \u0570\u0565\u057f\u0561\u0584\u0580\u0584\u0580\u0561\u0577\u0561\u0580\u056a \u056d\u0578\u0580\u0561\u0563\u0580\u0578\u057e \u0561\u0575\u057d \u0570\u0578\u0564\u057e\u0561\u056e\u0578\u0582\u0574 \u057a\u0580\u0578\u0586\u0565\u057d\u0578\u0580\u0568 \u056b\u0580\u0565\u0576 \u0570\u0561\u057f\u0578\u0582\u056f \u0578\u0573\u0578\u057e \u0578\u0582 \u0570\u0561\u0574\u0565\u0574\u0578\u0582\u0576\u0584\u0578\u057e, \u0577\u057e\u0565\u0564 \u0570\u0561\u057d\u0561\u0580\u0561\u056f\u0578\u0582\u0569\u0575\u0561\u0576\u0568 \u0561\u0574\u0583\u0578\u0583\u00a0 \u0576\u0565\u0580\u056f\u0561\u0575\u0561\u0581\u0576\u0578\u0582\u0574 \u0567 \u0540\u0561\u0575\u0561\u057d\u057f\u0561\u0576\u0576 \u0578\u0582 \u0570\u0561\u0575 \u056a\u0578\u0572\u0578\u057e\u0578\u0582\u0580\u0564\u0568 \u0531\u057d\u057f\u057e\u0561\u056e\u0561\u0577\u0576\u0579\u0575\u0561\u0576 \u057a\u0561\u057f\u0578\u0582\u0574\u0576\u0565\u0580\u056b\u0581 \u0574\u056b\u0576\u0579\u0565\u0582 \u0574\u0565\u0580 \u056a\u0561\u0574\u0561\u0576\u0561\u056f\u056b \u057a\u0561\u057f\u0574\u0578\u0582\u0569\u0575\u0578\u0582\u0576\u0576\u0565\u0580\u0568…\u00a0 \u0546\u0578\u0575 \u0576\u0561\u0570\u0561\u057a\u0565\u057f\u056b \u0565\u0582 \u057b\u0580\u0570\u0565\u0572\u0565\u0572\u056b \u0562\u056b\u0562\u056c\u056b\u0561\u056f\u0561\u0576 \u056a\u0561\u0574\u0561\u0576\u0561\u056f\u0576\u0565\u0580\u056b\u0581 \u0574\u056b\u0576\u0579\u0565\u0582 \u0576\u0565\u0580\u056f\u0561\u0575\u056b \u0562\u0561\u0580\u0564 \u0585\u0580\u0565\u0580\u0568…\u00a0 \u00ab\u0535\u0580\u0562<\/strong> <\/strong>\u056d\u0578\u057d\u0578\u0582\u0574<\/em><\/strong> <\/strong>\u0565\u0576\u0584<\/strong> <\/strong>\u0540\u0561\u0575\u0561\u057d\u057f\u0561\u0576\u056b<\/em><\/strong> <\/strong>\u0574\u0561\u057d\u056b\u0576<\/em><\/strong>, <\/strong>\u056d\u0578\u057d\u0578\u0582\u0574<\/em><\/strong> <\/strong>\u0565\u0576\u0584<\/strong>, <\/strong>\u0564\u0565\u057c\u0565\u0582\u057d<\/strong> <\/strong>\u0563\u0578\u0575\u0578\u0582\u0569\u0575\u0578\u0582\u0576<\/strong> <\/strong>\u0578\u0582\u0576\u0565\u0581\u0578\u0572<\/strong> <\/strong>\u0561\u0577\u056d\u0561\u0580\u0570\u056b<\/strong> <\/strong>\u0561\u0574\u0565\u0576\u0561\u0570\u056b\u0576 \u0584\u0561\u0572\u0561\u0584\u0561\u056f\u0580\u0569\u0578\u0582\u0569\u0575\u0578\u0582\u0576\u0576\u0565\u0580\u056b\u0581 \u0574\u0565\u056f\u056b <\/em><\/strong> <\/strong>\u0574\u0561\u057d\u056b\u0576\u00bb:<\/em><\/strong><\/span><\/p>\n

<\/span><\/p>\n

——————————————————————————-<\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

\u00c5ke Daun<\/p>\n

Professor emeritus i etnologi, Stockholms universitet<\/p>\n

Hur m\u00e5nga unga svenskar vet att det finns en komposit\u00f6r bakom \u201dGubben Noak\u201d? Att det \u00e4r Carl Michael Bellman! Nummer 35 i Fredmans s\u00e5nger.\u00a0 Bellman var 23 \u00e5r n\u00e4r han skrev den, 1766. Hur m\u00e5nga svenskar vet var Noaks ark strandade efter syndafloden? Att den strandade p\u00e5 ett berg som hette Ararat, och att berget existerar i verkligheten, inte bara i den bibliska ber\u00e4ttelsen. N\u00e4r jag kommit s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt i min introduktion gissar ni s\u00e4kert Armenien.<\/p>\n

Jag ville hitta n\u00e5gon introducerande f\u00f6rbindelse mellan Sverige och Armenien. Armenien \u00e4r ett land med en rik musiktradition. Det kan s\u00e4kert ocks\u00e5 s\u00e4gas om Sverige, men n\u00e5gon direkt musikalisk f\u00f6rbindelse har jag inte hittat, annat \u00e4n just Gubben Noak \u2013 en mer komisk f\u00f6rbindelse. Gubben Noak \u00e4r den enda melodi som de flesta svenskar kan spela p\u00e5 piano. Gubben Noak var en \u201dhedersman\u201d, heter det i visan. Han \u201dgick ur arken och planterade p\u00e5 marken\u201d. Vad planterade han. Jo, vinstockar, de f\u00f6rsta vinstockarna efter syndafallet. Och planterandet skedde i det land som s\u00e5 sm\u00e5ningom skulle bli Armenien.<\/p>\n

I f\u00f6rsta Mosebok st\u00e5r det s\u00e5 h\u00e4r. \u201dOch i sjunde m\u00e5naden, p\u00e5 sjuttonde dagen i m\u00e5naden, stannade arken p\u00e5 Ararats berg.\u201d\u00a0 Enligt den bibliska ber\u00e4ttelsen blev Noa och hans familj genom bygget av arken de enda \u00f6verlevande efter den syndaflod som Gud l\u00e4t komma \u00f6ver jorden. Vad som dessutom s\u00e4gs \u00e4r att Noa sedermera drack av det vin som han planterade och blev redl\u00f6st berusad. Men han \u00f6verlevde, trots att han d\u00e5 var mer \u00e4n sex hundra \u00e5r gammal. Att vin \u00e4r nyttigt att dricka d\u00e5 och d\u00e5 bevisas av att Noa blev 950 \u00e5r.<\/p>\n

Berget d\u00e4r arken strandade hette allts\u00e5 Ararat och heter fortfarande s\u00e5. Det existerar i verkligheten, inte bara i Gamla Testamentet. Det \u00e4r \u00f6ver 5 000 meter h\u00f6gt och bel\u00e4get i det gamla Stor-Armenien, idag p\u00e5 andra sidan gr\u00e4nsen mot Turkiet. Noa begravdes i Khitj (f\u00f6rl\u00e5t uttalet) i s\u00f6dra Armenien, och Noa var eventuellt en historisk person \u00e4ven om han inte blev s\u00e5 gammal. Turister som idag bes\u00f6ker museet i den armeniska domkyrkan Etchmiadzins kan se vad som p\u00e5st\u00e5s vara en bevarad tr\u00e4bit fr\u00e5n Noaks ark. En armenisk patriark, en biskop, besteg Ararat p\u00e5 300-talet och hittade rester av arken och tog med sig en bit som minne. Det finns en hel del m\u00e5nghundra\u00e5riga myter och ber\u00e4ttelser om arken. Enligt en hellenistisk f\u00f6rfattare tog armenierna bitar av det tj\u00e4rade timret fr\u00e5n arken och anv\u00e4nde det f\u00f6r att bota kroniska sjukdomar.<\/p>\n

N\u00e4r vi talar om Armenien talar vi om en av v\u00e4rldens \u00e4ldsta, alltj\u00e4mt existerande civilisationer \u2013 jag ska \u00e5terkomma till vad en civilisation \u00e4r f\u00f6r n\u00e5got. M\u00e5nga folk och spr\u00e5k har blandats i tidernas begynnelse, precis som idag. Men m\u00e5nga folk och spr\u00e5k har f\u00f6rsvunnit. Jag vill nu ocks\u00e5 s\u00e4ga att allt vad jag ber\u00e4ttar \u00e4r relativt nytt f\u00f6r mig. F\u00f6r 25 \u00e5r sedan visste jag praktiskt taget ingenting om Armenien \u2013 dvs. lika litet som de flesta andra svenskar. Men p\u00e5 den punkten var situationen en annan i b\u00f6rjan av 1900-talet. Vid ett stort protestm\u00f6te i Stockholm 1917 kallade d\u00e5varande socialdemokratiske statsministern Hjalmar Branting massakrerna p\u00e5 armenierna f\u00f6r ett \u201dorganiserat folkmord, v\u00e4rre \u00e4n vad vi n\u00e5gonsin sett maken till i Europa\u201d. Men sedan blev Armenien mer eller mindre osynligt bakom Sovjetunionens j\u00e4rnrid\u00e5. \u00c4ven armeniska idrottsm\u00e4n som t\u00e4vlade internationellt omtalades officiellt som ryssar.<\/p>\n

Men i b\u00f6rjan av 1900-talet var allts\u00e5 situationen en annan. Amerikanske presidenten Herbert Hoover gjorde i sina memoarer 1951 en \u00e5terblick p\u00e5<\/p>\n

f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget. I avsnittet om v\u00e4rldskriget p\u00e5minde han om att Armenien p\u00e5 den tiden var ett v\u00e4lbekant namn f\u00f6r varje amerikanskt skolbarn, \u201dbara aningen mindre k\u00e4nt \u00e4n England\u201d, som han formulerade det. Denna stora uppm\u00e4rksamhet berodde helt och h\u00e5llet p\u00e5 vad som kommit att omtalas som 1900-talets f\u00f6rsta folkmord, de ungturkiska nationalisternas stora projekt att utrota den egna armeniska befolkningen, en f\u00f6rel\u00f6pare till Tysklands f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6rinta judarna, som ju i Tyskland var en stor del av den egna befolkningen. I USA gav Armenien-fr\u00e5gan upphov till en folkr\u00f6relse som engagerade breda medborgargrupper. Speciellt intressant \u00e4r att denna folkr\u00f6relse blev den f\u00f6rsta human rights<\/em>-r\u00f6relsen i amerikansk historia (Peter Balakian: The Burning Tigris<\/em>, 2003). Ingen fr\u00e5ga om m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter har sysselsatt F\u00f6renta Staterna under s\u00e5 l\u00e5ng tid, alltifr\u00e5n 1890-talet, d\u00e5 de f\u00f6rsta massakrerna genomf\u00f6rdes och in p\u00e5 1920-talet. Jag skall \u00e5terkomma till det.<\/p>\n

L\u00e5t mig nu ber\u00e4tta mer om folket och om landet Armenien. Den som<\/p>\n

reser till Armenien idag, f\u00f6rslagsvis med Austrian Airlines och byte i Wien, kommer d\u00e5 att befinna sig i Mesopotamiens gr\u00e4nstrakter, allts\u00e5 den region som r\u00e4knas som civilisationernas k\u00e4rnomr\u00e5de. D\u00e5 talar vi om 8 000 \u00e5r f Kr. Vad betyder d\u00e5 civilisation? Det betyder inte att de som bor d\u00e4r \u00e4r civiliserade, med detta ords talspr\u00e5kliga inneb\u00f6rd. Civilisation betyder yrkesdifferentierat samh\u00e4lle, med ett annat ord st\u00e4der.\u00a0 St\u00e4der uppstod f\u00f6rsta g\u00e5ngen i Mesopotamien. Staden som m\u00e4nsklig konstruktion betyder att vissa grupper kan frig\u00f6ras fr\u00e5n sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning, allts\u00e5 n\u00f6dtv\u00e5nget att \u00e4gna all tid \u00e5t att skaffa fram mat f\u00f6r sin \u00f6verlevnad. Stadskultur betyder allts\u00e5 yrkesspecialisering, med andra ord pr\u00e4ster, krigare, \u00e4mbetsm\u00e4n, k\u00f6pm\u00e4n, hantverkare, musiker, konstn\u00e4rer och intellektuella, dessutom en h\u00e4rskande klass: aristokrater, teokrater eller byr\u00e5krater. Det var framf\u00f6r allt genom uppfinnandet av bevattningskanaler som jordbruket kunde effektiviseras och som delar av befolkningen kunde \u00e4gna sig \u00e5t annat \u00e4n matproduktion. P\u00e5 grund av denna process uppstod s\u00e5 sm\u00e5ningom skriftspr\u00e5ket, matematiken och naturvetenskaperna och ett allt mer kunskapsrikt och tekniskt utvecklat samh\u00e4lle. I Armenien utvecklades tidigt fysik och astronomi, och armeniska forskare tillh\u00f6r \u00e4n idag de ledande inom astronomi och atomfysik. Andelen h\u00f6gutbildade i Armenien \u00e4r en av de h\u00f6gsta i v\u00e4rlden. Det l\u00e5ter ju bra, men Armenien har som alla de \u00f6vriga f\u00f6re detta Sovjetrepublikerna drabbats h\u00e5rt av unionens uppl\u00f6sning. Armenien var innan\u00a0 dess den mest industrialiserade delrepubliken. Idag \u00e4r Armenien ett land med m\u00e5nga fattiga, \u00e4ven om det inte m\u00e4rks mycket i Jerevan, huvudstaden, d\u00e4r allt finns att k\u00f6pa, \u00e4ven importerade lyxvaror.<\/p>\n

Om vi g\u00e5r 8 000 \u00e5r tillbaka fanns det egentligen inga l\u00e4nder, inte med v\u00e5r tids inneb\u00f6rd av ordet land. Det fanns snarare folk i olika omr\u00e5den. P\u00e5 svenska och i m\u00e5nga andra spr\u00e5k \u00e4r grundbetydelsen av land motsatsen till hav, som i ordparet land och hav. N\u00e4r man gjort en resa med b\u00e5t g\u00e5r man iland. En annan betydelse av land \u00e4r uppodlad plats, p\u00e5 samma s\u00e4tt som vi p\u00e5 svenska s\u00e4ger potatisland. L\u00e4nder eller nationer i v\u00e5r bem\u00e4rkelse \u00e4r l\u00e5ngt senare fenomen. N\u00e4r det g\u00e4ller forntiden \u00e4r b\u00e4ttre att tala om folk eller folkgrupper, m\u00e4nniskor som genom att ha levt n\u00e4ra varandra utvecklat egna spr\u00e5k och samarbetsformer, riter och traditioner. Det gamla begreppet klan motsvarar en samh\u00e4llsform, en av de \u00e4ldsta, kanske 4-5 miljoner \u00e5r gammal. Det betyder en grupp om cirka 150 personer som k\u00e4nner varandra tillr\u00e4ckligt bra f\u00f6r att kunna be om en tj\u00e4nst. Det \u00e4r den antropologiska definitionen. P\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll i v\u00e4rlden idag \u00e4r klaner politiska maktgrupperingar. S\u00e5dana finns fortfarande i Armenien, liksom p\u00e5 andra h\u00e5ll i v\u00e4rlden.<\/p>\n

Politisk makt innehas av individer som historiskt haft olika ben\u00e4mn ingar: klanledare, h\u00f6vdingar, kungar, furstar, grevar, tsarer. \u00c4ven Armenien har haft kungar. Den st\u00f6rsta armeniska kungen var Tigran den Store (95- 66 f Kr). Under Tigrans tid var Armenien ett imperium l\u00e5ngt ut\u00f6ver det egna landets gr\u00e4nser. Tigran tog sig sj\u00e4lv titeln \u201dKonungarnas konung\u201d. Men \u00e4ven senare, d\u00e5 Armenien formellt styrdes av Persien p\u00e5 600-talet e Kr, var armenierna i praktiken i stort sett sj\u00e4lvst\u00e4ndiga, delvis beroende av landets sv\u00e5rforcerade bergiga terr\u00e4ng. Turister med mindre intresse f\u00f6r palmlundar reser med f\u00f6rdel till Armenien som \u00e4r svindlande natursk\u00f6nt, s\u00e4rskilt om de uppskattar milsvida vyer.<\/p>\n

Armenien idag, den sj\u00e4lvst\u00e4ndiga f d Sovjetrepubliken Armenien, \u00e4r en relativt liten del av det gamla Armenien, till storleken bara n\u00e5got st\u00f6rre \u00e4n Belgien. Det historiska Armenien omfattade d\u00e4remot \u00f6stra delen av nuvarande Turkiet, landskapet Azerbajdzjan i Iran, och vidare stora delar av de nuvarande\u00a0 republikerna Georgien och Azerbajdzjan. \u00c4ven om Armenien idag existerar som en sj\u00e4lvst\u00e4ndig statsbildning, ett land i v\u00e5r tids bem\u00e4rkelse, s\u00e5 \u00e4r det inte staten<\/p>\n

som \u00e4r det mest intressanta, utan folkgruppen, armenierna, den kulturella existensformen, inte minst med tanke p\u00e5 att flesta armenier bor utanf\u00f6r Armenien \u2013 liksom de flesta judar som ju bor i andra delar av v\u00e4rlden, inte i Israel.<\/p>\n

Administrativt, politiskt och ekonomiskt liknar Armenien andra stater i det f\u00f6re detta Sovjetunionen, vilket \u00e4r l\u00e4tt att inse. Men kulturellt \u00e4r Armenien annorlunda. Att det finns ett spr\u00e5k som heter armeniska \u00e4r inte allm\u00e4nt bekant bland svenskar. M\u00e5nga utg\u00e5r fr\u00e5n att det i varje fall m\u00e5ste likna ryska. Men armeniska liknar inte heller n\u00e5got av de fyra grannl\u00e4ndernas spr\u00e5k, turkiska, persiska, georgiska och azeriska. Likheterna \u00e4r ungef\u00e4r lika sm\u00e5 som mellan svenska och grekiska.<\/p>\n

Kulturellt annorlunda \u00e4r Armenien ocks\u00e5 med sitt helt egna alfabet, konstruerat i b\u00f6rjan av 400-talet. Unik \u00e4r ocks\u00e5 den Armeniska Apostoliska kyrkan, v\u00e4rldens \u00e4ldsta kristna statskyrka, etablerad i b\u00f6rjan av 300-talet. Den armeniska kyrkan kallas ocks\u00e5 den gregorianska, efter \u201dArmeniens apostel\u201d, biskop Gregorius Illuminator, Grigor upplysaren. 301 har varit det etablerade \u00e5rtalet, men nyare forskning anger \u00e5r 315, det \u00e4r vad NE uppger. Det \u00e5ret omv\u00e4nde Grigor, kallad \u201dArmeniens apostel\u201d, den d\u00e5varande armeniske kungen Trat och hans familj till kristendomen som d\u00e4rmed blev landets officiella religion. \u00c4ven med denna f\u00f6rskjutning fram\u00e5t i tiden, till 315, bibeh\u00e5ller Armenien st\u00e4llningen som v\u00e4rldens \u00e4ldsta statskyrka. Grigor var allts\u00e5 p\u00e5 s\u00e4tt och vis en f\u00f6reg\u00e5ngare, kan man s\u00e4ga, till Anskar, Nordens apostel, som grundade Sveriges f\u00f6rsta kristna f\u00f6rsamlingen\u00a0 \u00e5r 830..<\/p>\n

Jag sade att det \u00e4r begreppet folk som b\u00f6r betonas, inte begreppet stat eller land. Det \u00e4r viktigt att t\u00e4nka p\u00e5 n\u00e4r vi svenskar, med v\u00e5r mycket annorlunda<\/p>\n

historia, vill f\u00f6rst\u00e5 inneb\u00f6rden av att det \u00e5r 1882 bodde 2 260 000 armenier i Ottomanska riket, de flesta i nuvarande Turkiets \u00f6stra del. \u00a0Den armeniska befolkningen var ingen invandrad minoritet. De hade alltid bott i denna region, p\u00e5 samma s\u00e4tt som den svenska befolkningen alltid bott i Sverige, eller dalfolket som alltid bott i Dalarna, eller som USA:s indianer som alltid bott i Amerika. Armenierna hade alltid bott i det som p\u00e5 1300-talet blev Ottomanska riket. Armenierna inf\u00f6rlivades ofriviligt i Det Ottomanska riket p\u00e5 samma s\u00e4tt som m\u00e5nga andra befolkningar och p\u00e5 samma s\u00e4tt som olika folkgrupper inf\u00f6rlivades med det Romerska riket. Den del som idag omtalas som \u00f6stra Turkiet omtalades allts\u00e5 tidigare som Armenien eller V\u00e4st-Armenien. Under en period ingick samma omr\u00e5de i Storarmenien, och under en annan period befann sig armenierna under persiskt styre. Armenierna var allts\u00e5 en ursprungsbefolkning i nuvarande \u00f6stra Turkiet. Folk \u00e4r en sak, politiskt styre \u00e4r en annan. Turkarna,<\/p>\n

eller snarare osmanerna, av den osmanska folkstammen, var den politiskt styrande gruppen i det Ottomanska riket, den stormakt som b\u00f6rjade v\u00e4xa p\u00e5 1300-talet och som 1923 ersattes av republiken Turkiet. \u00c4ven f\u00f6r turkarnas del<\/p>\n

handlar det om ett folk i f\u00f6rsta hand, ett spr\u00e5k och en kultur, som ofta dessutom varierar inom sig, vilket ju \u00e4ven varit fallet i Sverige i \u00e4ldre tid. Det \u00e4r ganska stor skillnad mellan v\u00e4starmeniska och \u00f6starmeniska. V\u00e4starmeniskan var armeniskan i Turkiet, \u00f6starmeniska \u00e4r det som talas i republiken Armenien. \u00c4ven i Sverige var ju de dialektala skillnaderna s\u00e5 stora att m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika omr\u00e5den hade stora sv\u00e5righeter att g\u00f6ra sig f\u00f6rst\u00e5dda d\u00e5 de tr\u00e4ffades.<\/p>\n

Efter f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget f\u00f6ll det Ottomanska imperiet samman och nya sj\u00e4lvst\u00e4ndiga stater uppstod. I slut\u00e4ndan uppstod republiken Turkiet, 1923. Det var under inflytande av nationalistiska str\u00f6mningar som turkarna gav sig p\u00e5 landets egna inv\u00e5nare, de kristna minoriteterna och allts\u00e5 inte bara armenierna utan ocks\u00e5 grekerna, assyrierna\u00a0 och kald\u00e9erna (numera den st\u00f6rsta kristna kyrkan i Irak). I boken L\u00e4ngtan till Ararat<\/em> skriver teologen G\u00f6ran Gunner med en drastisk formulering att turkarna egentligen inte s\u00e5g p\u00e5 kristna som m\u00e4nskliga varelser. En konsekvens, skriver han, var att en armenier t.ex. vid en konflikt med en muslim alltid var d\u00f6md p\u00e5 f\u00f6rhand inf\u00f6r den muslimska domstolen \u2013\u00a0 ett i historien ingalunda unikt f\u00f6rh\u00e5llande som vi k\u00e4nner igen fr\u00e5n en del r\u00e4tteg\u00e5ngar i USA, d\u00e4r en svart \u00e5talad skall d\u00f6mas av en helvit domstol.<\/p>\n

Men bakgrunden till folkmordet p\u00e5 armenierna kan inte i f\u00f6rsta hand f\u00f6rklaras religi\u00f6st. I grannlandet Iran, som ocks\u00e5 \u00e4r huvudsakligen muslimskt finns ingen s\u00e5dan antagonism mot den armeniska minoriteten. Den stora etniska minoriteten i Turkiet, kurderna, som likaledes f\u00f6rf\u00f6ljts och undertryckts av turkarna, \u00e4r sj\u00e4lva muslimer. Det avg\u00f6rande \u00e4r den etniska s\u00e4rarten: kurderna \u00e4r inte turkar. Huvudf\u00f6rklaring \u00e4r allts\u00e5 nationalism. Nationalism \u00e4r till sin grundid\u00e9 alltid exkluderande. Det \u00e4r i Turkiet straffbart att uttrycka sig kritiskt<\/p>\n

mot staten och straffbart att kritisera lagstiftning och samh\u00e4llsf\u00f6rh\u00e5llanden, eftersom det enligt g\u00e4llande syns\u00e4tt \u00e4r en f\u00f6rol\u00e4mpning av den turkiska nationen.<\/p>\n

Den f\u00f6rsta massakern mot armenier genomf\u00f6rdes 1895. D\u00e5 d\u00f6dades<\/p>\n

300 000. Det var 1915 som den st\u00f6rre delen av den armeniska befolkningen d\u00f6dades, enligt uppskattningar mellan en och en och en halv miljon. De som lyckades komma undan flydde till skilda delar av v\u00e4rlden, m\u00e5nga till Amerika och Frankrike, andra till Canada, Ryssland, Australien, Indien, \u00e5tskilliga till\u00a0\u00a0 delar av Mellan\u00f6stern, d\u00e4r armenier ing\u00e5tt i befolkningen i hundratals \u00e5r, bland annat till grannlandet Iran, d\u00e4r armenierna utgjort en minoritet sedan mer \u00e4n tv\u00e5 tusen \u00e5r. Intressant nog \u00e4r i Iran tv\u00e5 parlamentsplatser enligt konstitutionen reserverade f\u00f6r armenier. De flesta armenier i Sverige kommer fr\u00e5n Iran.<\/p>\n

K\u00e4nnedomen om Armeniens \u00e4ldsta historia bygger givetvis p\u00e5 fragment, materiella sp\u00e5r f\u00f6re skrivkonstens tid. M\u00e5lningar av rituella danser som \u00e4r 4 000 \u2013 5 000 \u00e5r gamla ger bel\u00e4gg f\u00f6r en armenisk musikkultur. Skriftliga k\u00e4llor finns \u00e4nnu inte fr\u00e5n tiden 1 000 \u00e5r f.Kr., men m\u00e5nga andra sp\u00e5r, \u00e4ven spr\u00e5kliga. Upphovet till det armeniska spr\u00e5ket har tolkats som att trako-fygiska stammar flyttade in i \u00f6stra Anatolien (allts\u00e5 \u00f6stra Turkiet) och sm\u00e4lte samman med den befolkning som bodde d\u00e4r. Trako-fygerna beskrivs av de klassiska f\u00f6rfattarna som h\u00f6gv\u00e4xta och blonda. Intressant nog kan man bland armenierna av och till se ovanligt h\u00f6gv\u00e4xta individer, \u00e4ven om det inte \u00e4r allm\u00e4nt.<\/p>\n

Hursomhelst, tolkningarna av armeniernas f\u00f6rkristna historia \u00e4r os\u00e4kra. Vad vi ser \u00e4r dock att Armenien tr\u00e4der in i historien, dvs. i de historiska k\u00e4llorna, under 800-talet f. Kr., d\u00e5 kungariket Urartu skapade den f\u00f6rsta politiska enheten kring sj\u00f6arna G\u00f6l\u00fc, Urmia och Sevan. Folkslaget armenier n\u00e4mns i persiska kilskrifter sedan slutet av 500-talet f.Kr.<\/p>\n

Det finns en s\u00e4rskild aspekt v\u00e4rd att reflektera \u00f6ver n\u00e4r det g\u00e4ller dessa n\u00e4rmare tre \u00e5rtusenden. Ser man p\u00e5 de m\u00e4ngder av folk och spr\u00e5k som<\/p>\n

f\u00f6rsvunnit under tidernas lopp \u00e4r det ett tankev\u00e4ckande faktum att armenierna, i<\/p>\n

likhet med det judiska folket kunnat \u00f6verleva trots sitt ringa antal och trots sin historiska utsatthet f\u00f6r attacker och f\u00f6rf\u00f6ljelser.<\/p>\n

Vad som f\u00f6renar b\u00e5da grupperna \u00e4r omgivningens fientlighet under vissa tider samt dessutom den kulturella s\u00e4regenheten. F\u00f6r judarna del \u00e4r, som var och en inser, den religi\u00f6sa historien h\u00f6gst speciell och d\u00e4rf\u00f6r starkt identitetsskapande. F\u00f6r armenierna \u00e4r det framf\u00f6r allt Armeniens status som v\u00e4rldens \u00e4ldsta kristna statskyrka. F\u00f6r judarna f\u00f6rst\u00e4rktes identiteten tusenfalt av nazisternas f\u00f6rintelsel\u00e4ger, f\u00f6r armeniernas del motsvaras f\u00f6rintelsen av turkarnas folkmord, 1900-talets f\u00f6rsta folkmord. Ytterligare en parallell till den judiska historien \u00e4r armeniernas st\u00e4llning som en socialt framtr\u00e4dande grupp,<\/p>\n

pr\u00e4glad av duglighet i aff\u00e4rsv\u00e4rlden, i hantverk (inklusive konst) och i intellektuella h\u00f6gstatusyrken i de l\u00e4nder d\u00e4r armenierna ing\u00e5r i befolkningen. En s\u00e5dan framtr\u00e4dande st\u00e4llning hade de \u00e4ven i det Ottomanska riket, \u00e4ven detta en nagel i \u00f6gat p\u00e5 de turkiska nationalisterna. Paradoxalt nog var det en armenier som var utrikesminister i det Ottomanska rikets regering vid tiden f\u00f6r folkmordet.<\/p>\n

Armeniska spr\u00e5ket hade och har fortfarande samma negativa laddning f\u00f6r de turkiska nationalisterna som kurdiska spr\u00e5ket. Men det har f\u00f6r armeniernas del ytterligare st\u00e4rkt spr\u00e5ket som identitetsskapande symbol, liksom mycket annat i den armeniska historien, t.ex. alfabetet, skapat i b\u00f6rjan av 400-talet och delvis<\/p>\n

konstruerat f\u00f6r att bef\u00e4sta kristendomen. Vad jag h\u00e4r n\u00e4mner \u00e4r en intressant tendens, som \u00e4ven g\u00e4ller i motsatt riktning. Allts\u00e5 tendensen till en svagare nationell identitet i l\u00e4nder som inte hotas utifr\u00e5n, och vars befolkning aldrig diskriminerats som minoritet. Sverige \u00e4r ett s\u00e5dant exempel. Det f\u00f6rklarar varf\u00f6r svensk historia som skol\u00e4mne kunnat nedmonteras under hela efterkrigstiden. Det f\u00f6rklarar varf\u00f6r Sverige saknar ett folkligt nationaldagsfirande. Sverige och Danmark \u00e4r kanske de enda l\u00e4nder i v\u00e4rlden d\u00e4r man utan vidare kan sk\u00e4mta om nationalk\u00e4nslor.<\/p>\n

Nu till n\u00e5got annat speciellt. J\u00e4mf\u00f6relser mellan l\u00e4nder \u00e4r ofta illustrativa. I USA k\u00e4nns de svenska son-namnen igen som tecken p\u00e5 det nationella ursprunget i Sverige. F\u00f6r armeniernas del \u00e4r det familjenamn som slutar p\u00e5 \u201dyan\u201d (eller \u201dian\u201d). Och bland armenierna g\u00e4ller detta m\u00f6nster kanske nittionioprocentigt. Minasjan betyder t.ex person tillh\u00f6rig gruppen eller sl\u00e4kten Minas. Allts\u00e5 Minassl\u00e4kten, Minasfamiljen. N\u00e5gra armenier i diasporan har klippt bort slut\u00e4ndelsen f\u00f6r att g\u00f6ra namnet kortare och l\u00e4ttare att uttala, t.ex. den franske s\u00e5ngaren Charles Aznavour som tidigare hette Aznavourian. En annan tons\u00e4ttare som d\u00e4remot beh\u00e5llit sitt armeniska familjenamn \u00e4r Aram Chatjatourjan. Ni k\u00e4nner s\u00e4kert till ledmotivet i filmen Titanic, som \u00e4r h\u00e4mtat fr\u00e5n Chatjatourjans mest k\u00e4nda balett Spartacus.<\/p>\n

Jag n\u00e4mnde Armeniens tidiga anslutning till kristendomen. Det \u00e4r viktigt att s\u00e4ga just detta. Kyrkan f\u00f6r armenierna i h\u00f6g grad f\u00e5tt en sammanh\u00e5llande uppgift, b\u00e5de i diasporan och under 71 \u00e5r av Sovjetkommunistisk ateism. N\u00e5gon s\u00e5dan sammanh\u00e5llande institution har det svenska folket aldrig beh\u00f6vt. Det \u00e4r ocks\u00e5 i kyrkans regi den 24 april som minnet av folkmordet uppr\u00e4tth\u00e5lls. Varf\u00f6r just d\u00e5? Jo, det var den 24 april 1915 som 600 inflytelserika armenier deporterades fr\u00e5n Istanbul till tv\u00e5 provinsst\u00e4der, d\u00e4r de flesta avr\u00e4ttades, det som<\/p>\n

blev upptakten till turkarnas massakrer, bevittnat av utl\u00e4ndska diplomater och \u00e4ven beskrivet av den svenska mission\u00e4ren Alma Johansson, som befann sig p\u00e5 plats.<\/p>\n

I Sverige h\u00f6gtidligh\u00e5lls minnet i Stockholm eller i Uppsala, d\u00e4r de flesta<\/p>\n

Armenier bor. Antalet armenier i Sverige \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandevis litet, cirka 4 000. De flesta har kommit under de senaste \u00e5rtiondena. Men s\u00e5 tidigt som 1687 anl\u00e4nde tv\u00e5 armeniska k\u00f6pm\u00e4n \u2013 signifikativt nog aff\u00e4rsm\u00e4n allts\u00e5\u00a0 \u2013 i s\u00e4llskap med en svensk \u00f6verstel\u00f6jtnant. De mottogs v\u00e4l av konung Karl XI. Under 1700-talet kom s\u00e5 ytterligare tv\u00e5 armenier. Den ena adlades och blev Sveriges minister i Konstantinopel; \u00e4ven den andre blev svensk diplomat \u2013 en slags f\u00f6rel\u00f6pare till den nutida id\u00e9n att anv\u00e4nda invandrares kulturkompetens i internationellt arbete. Under 1800-talet kom en armenier resande s\u00e5som s\u00e4ndebud fr\u00e5n en egyptisk pascha f\u00f6r att \u00f6verl\u00e4mna tv\u00e5 h\u00e4star till Karl XV. Han blev hovstallm\u00e4stare och ordnade fester p\u00e5 kungens uppdrag.<\/p>\n

Den egentliga invandringen av armenier inleddes i b\u00f6rjan av 1950-talet med n\u00e5gra f\u00e5tal l\u00e4kare och ingenj\u00f6rer. De kom fr\u00e5n Turkiet. \u00c4ven n\u00e4sta grupp kom fr\u00e5n Turkiet, 25 \u00e5r senare. D\u00e5 kom ocks\u00e5 n\u00e5gra fr\u00e5n inb\u00f6rdeskrigets Libanon, d\u00e4r det sedan urminnes tider funnits en armenisk koloni. De flesta armenier som nu tillh\u00f6r Sveriges befolkning har invandrat fr\u00e5n Mellan\u00f6stern och \u00e4r i m\u00e5nga fall barn till personer som lyckades fly till andra l\u00e4nder i samband med folkmordet 1915. De armenier som idag bor i Sverige kommer som jag redan n\u00e4mnt huvudsakligen fr\u00e5n Iran.<\/p>\n

Den amerikanska uppm\u00e4rksamheten p\u00e5 den armeniska fr\u00e5gan under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget hade sin motsvarighet i den svenska nyhetsrapporteringen. Pressbevakningen fortsatte efter krigsslutet, eftersom massakerna fortsatte. Den 19 februari 1920 skrev Dagens Nyheter: Turkiska trupper och kurder har massakrerat 7 000 armenier i Kilikien. Tio dagar senare rapporterade Svenska Dagbladet att ytterligare 16 000 armenier d\u00f6dats av turkiska trupper i Kilikien. En del av Kilikien kallades en g\u00e5ng i tiden Lill-Armenien.<\/p>\n

Det som allra senast givit aktualitet \u00e5t folkmordet \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s Turkiets ans\u00f6kan om medlemskap i EU. Varje ans\u00f6karland m\u00e5ste uppfylla kraven p\u00e5 yttrandefrihet och \u00f6vriga m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. EU:s medlemskriterier betyder att det m\u00e5ste st\u00e5 varje individ fritt i ett EU-land att kritiskt yttra sig om landets politik, b\u00e5de nu och i f\u00f6rfluten tid. Men att yttra sig vanhedrande om landets historia \u00e4r idag straffbart i Turkiet. Turkiets internationellt mest k\u00e4nde f\u00f6rfattare Orhan Pamuk gav nyligen en intervju till en schweizisk tidning, och f\u00f6rklarade d\u00e4r att turkarna bar ansvaret f\u00f6r miljoner armeniers och kurders d\u00f6d. Nu har tv\u00e5 \u00e5tal v\u00e4ckts mot denne f\u00f6rfattare f\u00f6r att ha f\u00f6rol\u00e4mpat den turkiska nationen. I staden Bilecik br\u00e4ndes hans b\u00f6cker med representanter vid bokb\u00e5let b\u00e5de fr\u00e5n regeringspartiet och oppositionen.<\/p>\n

Men den f\u00f6rnyade uppm\u00e4rksamheten p\u00e5 folkmordet p\u00e5 armenierna b\u00f6rjade redan f\u00f6r fem \u00e5r sedan vid den f\u00f6rsta internationella folkmordskonferensen i Stockholm. G\u00f6ran Persson avslutade sitt tal med en historisk j\u00e4mf\u00f6relse. F\u00f6rintelsen \u00e4r ingen unik h\u00e4ndelse, sade han. \u201dDe bittra minnen som jagat oss har m\u00e5nga namn, fr\u00e5n Armenien till Kambodja, Rwanda och f d Jugoslavien\u201d.<\/p>\n

Som en f\u00f6ljd av uppm\u00e4rksamheten antog Sveriges Riksdag ett uttalande som innebar ett erk\u00e4nnande av folkmordet. \u201dErk\u00e4nnande\u201d kan l\u00e5ta konstigt i svenska \u00f6ron. Beh\u00f6vdes det ett tyskt erk\u00e4nnande av Tyskarnas folkmord p\u00e5 judarna? Ja, faktiskt. Och Tyskland erk\u00e4nde sin skuld, liksom senare Sydafrika erk\u00e4nt sitt ansvar f\u00f6r apartheid och USA erk\u00e4nt sin skuld till sin urbefolkning. Men Turkiet v\u00e4grar att erk\u00e4nna folkmordet p\u00e5 armenierna, liksom Japan, efter vad som s\u00e4gs dessa dagar, talat alltf\u00f6r tyst om sina historiska massakrer p\u00e5 hundratusentals kineser. Ett stort antal l\u00e4nder runt om i v\u00e4rlden har erk\u00e4nt folkmordet och 36 av USA:s 50 delstater har gjort det \u2013 inte USA federalt, vilket jag strax skall \u00e5terkomma till.<\/p>\n

Efter f\u00f6rsta v\u00e4rldskrigets slut, 1919, st\u00e4lldes ett antal turkiska \u00e4mbetsm\u00e4n<\/p>\n

inf\u00f6r krigsr\u00e4tt som medansvariga, men detta torde ha framtvingats av de allierades milit\u00e4ra n\u00e4rvaro i Konstantinopel, och flertalet av ledarna f\u00f6r folkmordet satte sig i s\u00e4kerhet i Tyskland. Och samtidigt som den storpolitiska aktiviteten kring Armenienfr\u00e5gan kulminerade1920 fortsatte turkarnas massakrer p\u00e5 armenier. I USA lanserade president Wilson f\u00f6rslaget att g\u00f6ra Armenien till ett amerikanskt mandatomr\u00e5de, men han fick inte senaten med sig. Nationernas F\u00f6rbund, allts\u00e5 f\u00f6re detta FN, erbj\u00f6ds att \u00e5ta sig uppdraget men h\u00e4nvisade till otillr\u00e4ckliga milit\u00e4ra och ekonomiska resurser. \u00c4ven Sverige, Norge och Holland fick samma erbjudande, men avvisade av samma sk\u00e4l. Den 28 maj 1918 utropades den fria republiken Armenien, men redan 1920 t\u00e5gade sovjettrupper in och f\u00f6rvandlades landet till en sovjetrepublik som det f\u00f6rblev \u00e4nda till Sovjetunionens sammanbrott 1991.<\/p>\n

F\u00f6r armenierna har folkmordet f\u00f6rblivit ett trauma. Officiellt f\u00f6rnekar Turkiet att n\u00e5got folkmord skett. Den officiella versionen \u00e4r att m\u00e5nga armenier visserligen d\u00f6dats men inte m\u00e5nga, och att det skett i inb\u00f6rdes strider i vilka \u00e4ven m\u00e5nga turkar d\u00f6dats. I sj\u00e4lva verket slaktades alla kategorier, kvinnor, barn, \u00e5ldringar, utan \u00e5tskillnad. Turkiet avvisar dessutom ordet folkmord med h\u00e4nvisning till att den internationella definitionen f\u00f6ruts\u00e4tter en avsikt att helt eller delvis utrota ett annat folk, vilket Turkiet f\u00f6rnekar varit fallet.<\/p>\n

Det existerar dessutom en internationell formalisering av begreppet genocide,<\/em> som s\u00e4rskilt judiska kretsar tagit fasta p\u00e5. Enligt denna \u00e4r det endast folkmordet p\u00e5 judarna och folkmord d\u00e4refter som skall omtalas folkmord, medan tidigare folkmord inte formellt skall r\u00e4knas som folkmord i straffr\u00e4ttslig mening. M\u00e5nga l\u00e4nder har ignorerat detta som en sakligt sett meningsl\u00f6s spetsfundighet. 1987 antog Europaparlamentet d\u00e4rf\u00f6r en resolution om att de armenier som bodde i Turkiet 1915 blivit offer f\u00f6r ett folkmord genomf\u00f6rt av den ottomanska regeringen. Men Sveriges Riksdag som i mars 2 000 erk\u00e4nde folkmordet rev upp beslutet med h\u00e4nvisning att inget folkmord f\u00f6re nazisternas genocide<\/em> skall<\/p>\n

betecknas som folkmord, eftersom det inte \u00e4r folkmord i straffr\u00e4ttslig mening \u2013 \u00e4ven om ingen uttryckte tvivel om att det sakligt sett varit fr\u00e5ga om ett folkmord.<\/p>\n

Det enda land som f\u00f6rnekat folkmordet \u00e4r Turkiet. Inf\u00f6r EU:s nyligen inledda f\u00f6rhandlingar med Turkiet uttalade EU att en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r medlemskap \u00e4r Turkiets erk\u00e4nnande. Ytterligare ett krav \u00e4r att Turkiets blockad mot Armenien skall upph\u00f6ra och att diplomatiska f\u00f6rbindelser uppr\u00e4ttas.\u00a0 Armeniens f\u00f6rbindelser med v\u00e4stv\u00e4rlden g\u00e5r sedan fem \u00e5r tillbaka enbart genom Iran.<\/p>\n

Den 26 oktober ordnade S\u00f6dert\u00f6rns H\u00f6gskola en internationell konferens. Bland de inbjudna fanns en turkisk historieprofessor, Taner Akcam, numera verksam vid University of Minnesota i USA. Han \u00e4r inte l\u00e4ngre v\u00e4lkommen i sitt hemland Turkiet, varifr\u00e5n han tvingats flytta p\u00e5 grund av sin forskning om folkmordet. Han citerade telegram dag f\u00f6r dag som avs\u00e4nts till och fr\u00e5n de ledande akt\u00f6rerna 1915 och som slutgiltigt tycks i st\u00f6rsta detalj bekr\u00e4fta den officiellt organiserade planm\u00e4ssigheten i d\u00f6dandet.<\/p>\n

V\u00e4rldssamfundets inst\u00e4llning \u00e4r intressant. Under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget och omedelbart efter var massakrerna allm\u00e4n kunskap. I maj 1915 anklagade Storbritannien, Frankrike och Ryssland den ungturkiska regeringen f\u00f6r brott mot m\u00e4nskligheten. 1919 \u00e5talade den ottomanska regeringen ett antal personer f\u00f6r massaker och plundringar, och genom ett internationellt f\u00f6rdrag den 10 augusti 1920 f\u00f6rband sig Turkiet att h\u00e4kta de ansvariga.<\/p>\n

Men den politiska situationen \u00e4ndrade snabbt f\u00f6ruts\u00e4ttningarna. Under de f\u00f6ljande 25-30 \u00e5ren \u00e4ndrades klimatet, som nu gav f\u00f6ruts\u00e4ttningar att f\u00f6rneka och gl\u00f6mma vad som skett. 1923 undertecknade stormakterna ett f\u00f6rdrag i Lausanne som befriade Turkiet f\u00f6r ytterligare ansvar f\u00f6r konsekvenserna av det ottomanska rikets politik. Turkiet var ju ett nytt land s\u00e5 att s\u00e4ga. Det Ottomanska riket hade g\u00e5tt i graven, och Turkiet introducerade vad som kommit att omtalas<\/p>\n

som f\u00f6rnekandets politik, n\u00e4mligen att hindra officiell debatt och att f\u00f6rbjuda varje omn\u00e4mnande av denna del av historien. Samma politik har Turkiet anv\u00e4nt mot sin kurdiska minoritet. Den kurdiska fr\u00e5gan f\u00e5r inte debatteras.<\/p>\n

Den allm\u00e4nna st\u00e4mningen i Europa efter f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget pr\u00e4glades av en \u00f6nskan att l\u00e4mna alla gr\u00e4sligheter bakom sig. USA valde en isolationistisk politik, men detta blev en om\u00f6jlig h\u00e5llning n\u00e4r v\u00e4rldssamfundet ins\u00e5g vidden av den tyska judeutrotningen. Fr\u00e5gan om folkmord blev allts\u00e5 aktuell p\u00e5 nytt och d\u00e4rmed ocks\u00e5 fr\u00e5gan om v\u00e4rldssamfundets gemensamma ansvar. Genom 1948 \u00e5rs konvention om att f\u00f6rhindra och bestraffa folkmordsbrott f\u00f6rs\u00e5gs spr\u00e5ket med etiketten masslakt och ett helt nytt ord introducerades, genocide p\u00e5 engelska, p\u00e5 latin genocidium<\/em>.<\/p>\n

Nu ins\u00e5g armenierna att de hade blivit offer f\u00f6r ett brott som tidigare saknat namn. Och det var nu som engagemanget f\u00f6r s.k. human rights<\/em> \u00f6kade inom v\u00e4rldssamfundet. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r den armeniska fr\u00e5gan kommit upp under de senaste 25 \u00e5ren. Armeniska grupper runt om i v\u00e4rlden har aktualiserat fr\u00e5gan<\/p>\n

om erk\u00e4nnande och ett stort antal parlament, d\u00e4ribland Frankrike, Ryssland, Canada, Belgien, Grekland, England, Italien, Argentina, Libanon, \u00e4ven Vatikanstaten samt 36 av USA:s delstater. Men med det milit\u00e4ra samarbete som USA har med Turkiet har den amerikanska regeringen ansett att en officiell deklaration skulle vara alltf\u00f6r riskabel.<\/p>\n

Om ni reser till Jerevan, Armeniens huvudstad med cirka en miljon inv\u00e5nare, skall ni m\u00f6ta en storstad med ett sm\u00e5stadslikt lugn, bortsett fr\u00e5n bilisterna som tycker om att k\u00f6ra fort. Inget gatuv\u00e5ld, inget fylleri, prydliga pojkar och flickor hand i hand, inga tatueringar, eleganta aff\u00e4rer, restauranger fr\u00e5n olika l\u00e4nder, allting till l\u00e5ga priser med v\u00e5ra m\u00e5tt m\u00e4tt. En stad och ett land rikt p\u00e5 konst och musik, l\u00e4rdomsanstalter och urgamla kyrkor. M\u00e5nga tilltalar varandra traditionellt med k\u00e4ra bror och k\u00e4ra syster, \u00e4ven om de inte \u00e4r bekanta \u2013 som man i Sverige f\u00f6rr i tiden sade k\u00e4ra mor till gamla kvinnor och \u00e4ven faktiskt p\u00e5minnande om min egen barndom, d\u00e5 man sade farbror och tant till fr\u00e4mmande vuxna, och allts\u00e5 anv\u00e4nde sl\u00e4ktskapstermer. Det \u00e4r den integrerade, homogena kulturens tilltalsformer \u2013 b\u00e5de i Sverige och Armenien!<\/p>\n

Trots allt fint man kan m\u00f6ta som turist i Armenien flyttar unga v\u00e4lutbildade armenier utomlands, inte minst till Frankrike och USA, d\u00e4r det finns stora armeniska minoriteter. \u00c4ven m\u00e5nga turkar flyttar som bekant utomlands, bland annat till Sverige. N\u00e4r jag f\u00f6r ett par \u00e5r sedan h\u00f6ll en f\u00f6rel\u00e4sning i ABF-huset om det m\u00e5ngkulturella Sverige r\u00e5kade jag n\u00e4mna att min hustru var armeniska. Efter\u00e5t hejdades jag ute p\u00e5 Sveav\u00e4gen av en ung turk, l\u00e4rare i den svenska grundskolan. Han ville ber\u00e4tta att han under sin egen skoltid i Turkiet blev<\/p>\n

undervisad om orsaken till att det i v\u00e5r tid fanns s\u00e5 f\u00e5 armenier i Turkiet, armenierna som varit en s\u00e5 relativt stor minoritet i landets tidigare historia. Armenierna hade flyttat fr\u00e5n landet f\u00f6r att f\u00e5 arbete. Det var den f\u00f6rklaring som de fick l\u00e4ra sig. Hans uppfattning nu, n\u00e4r han f\u00e5tt perspektiv p\u00e5 sitt eget lands historia, var att varje land m\u00e5ste acceptera sitt f\u00f6rflutna, \u00e4rligt och utan att f\u00f6rsk\u00f6na, utan att d\u00f6lja n\u00e5gonting. Det gjorde tyskarna efter Hitler-Tyskland, men \u00e4ven Sverige hade nog anledning till st\u00f6rre \u00f6ppenhet, f\u00f6rmodade han. \u00d6ppna dokumenten! Det sade professor Klas \u00c5mark h\u00e4romdagen i en TV-intervju och han syftade d\u00e5 p\u00e5 Sveriges moderna historia.<\/p>\n

En turk som tv\u00e4rtom skulle vilja \u00e5terv\u00e4nda till Turkiet \u00e4r historikern Taner Akcam, nu bosatt i USA. Det \u00e4r hans dr\u00f6m att \u00e5terigen verka i sitt hemland. Kanske\u00a0 skulle det kunna bli verklighet i samband med Turkiets intr\u00e4de som medlem i EU, d\u00e5 Turkiet enligt EU:s krav erk\u00e4nt folkmordet. Inte alldeles om\u00f6jligt. EU-intr\u00e4det och erk\u00e4nnandet skulle ju kunna ske \u00e5r 2015, samma \u00e5r som armeniernas minnesh\u00f6gtid fyller 100 \u00e5r.<\/p>\n

Men \u00e4ven om historieprofessorn blir v\u00e4lkomnad hem l\u00e4r han nog f\u00e5 v\u00e4nta ytterligare ett tag p\u00e5 ett minnesmonument i Ankara, allts\u00e5 motsvarande<\/p>\n

tyskarnas minnesmonument av f\u00f6rintelsen, det som skall invigas i Berlin den 8 maj 2006 \u2013 eller s\u00e5 \u00e4r det jag som \u00e4r alltf\u00f6r pessimistisk.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Denna artikel publicerades f\u00f6rst i Armenisk-Svensk tidskriften Nor Horizon 2005-2 till f\u00f6ljd av professor \u00c5ke Dauns f\u00f6rel\u00e4sning under ett evenemang, n\u00e4mligen \u201dArmeniska dagar i Uppsala\u201d. *\u00a0\u00a0 *\u00a0\u00a0 * \u054d\u0578\u0582\u0575\u0576 \u0570\u0578\u0564\u057e\u0561\u056e\u056b…<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[],"tags":[],"class_list":["post-28772","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/norkhosq.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/28772","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/norkhosq.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/norkhosq.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/norkhosq.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/norkhosq.net\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=28772"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/norkhosq.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/28772\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":28922,"href":"https:\/\/norkhosq.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/28772\/revisions\/28922"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/norkhosq.net\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=28772"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/norkhosq.net\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=28772"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/norkhosq.net\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=28772"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}